4:e söndagen påsktiden (2006)

Temat f�r den h�r s�ndagen �r ���V�gen till livet���, l�s g�rna evangelietexten: Johannes 16:16-22.

Gud skapar universum, han skapar stj�rnorna, han skapar v�r Sol, v�r jord, m�nen och alla planeterna i v�rt solsystem. Han skapar livet p� v�r jorden. Fiskarna i haven, f�glarna i himlen, djuren som vandrar p� jorden. Gazellen som springer p� savannen, bj�rnen som �ter upp sig f�r vintern, pingvinerna som flaxar runt i vattnet vid Antarktis och f�rst�s m�nniskan. M�nniskan det f�rn�maste, det vackraste i skapelsen, m�nniskan som blev skapad till Guds avbild, utrustad med f�rst�nd och egen vilja. En fantastisk skapelse, men vad g�r m�nniskan? Hon l�mnar Gud, och i och med att hon l�mnar Gud l�mnar hon det som �r gott, det som �r liv. M�nniskan drar p� sig sj�lv en d�dsdom, f�r det �r f�ljden av att l�mna Gud. Adam och Eva f�rdrivs fr�n paradiset och m�nskligheten �r illa ute. M�rkret h�rskar �ver v�r v�rld, vi v�nder oss emot varandra, vi utnyttjar varandra, ekonomiskt, sexuellt, psykiskt. Vi d�dar varandra p� grund av v�r egen stolthet och vilja att h�vda oss sj�lva. Vi trycker ned de som vi uppfattar som svagare �n oss sj�lva. D�dens makt regerar �ver denna v�rld och �ver m�nskligheten. Detta leder till att vi d�r.

Gud som �r allsm�ktig och gav oss den fria viljan att g�ra som vi ville, f�rstod att det var detta som skulle h�nda, men han l�t det h�nda f�r det var vad vi sj�lva ville. Men han ville inte att vi skulle beh�va fastna i detta onda och f�r alltid vara f�ngslade under ondskans makt. D�rf�r blev Gud sj�lv m�nniska, blev en av oss i v�r smutsiga trasiga v�rld. Han delade v�ra villkor, var en av oss, men �nd� annorlunda. Han predikade n�got nytt, han predikade att Guds rike redan var h�r! Han gjorde under och helade m�nniskor och hans undervisning var till skillnad fr�n de l�rdes full av kraft, den ber�rde m�nniskorna. En del trodde han var upprorsmakare som skulle k�ra ut romarna ur Israel, men det var inte hans uppgift. En del trodde man skulle bli av med honom genom att d�da honom. Men det var precis d�rf�r han kom till jorden fr�n b�rjan. Han tog p� sig m�nsklighetens skulder f�r alla tider, �ven f�r oss och v�r tid, med p� korset och f�r dem led och dog han. Han offrade sig sj�lv f�r v�r skull, f�r att vi skulle kunna f� bli fria fr�n ondskans bojor. Han utgav sin egen son f�r att r�dda den m�nsklighet som inte gjort annat �n svikit honom. P� torsdagen spikade man upp honom och han dog p� eftermiddagen. L�rjungarna som vi h�rde om i dagens evangelium hade visserligen f�tt h�ra det h�r med ���en kort tid��� men hade inte f�rst�tt varken den hinten eller n�gon annan ledtr�d Jesus gett. Det var dubbelsabbat f�r det var p�sk, s� fredag och l�rdag gick utan att man fick arbeta och g�ra n�got. Men p� s�ndagen v�gar sig n�gra kvinnor bort till graven. Och vad m�ts de av! De m�ts av en tom grav! De romerska soldaterna som var utsatta f�r att vakta graven s� ingen skulle stj�la kroppen, var borta, stenen var undansl�ngd fr�n ing�ngen! Jesus hade uppst�tt fr�n de d�da! Det yttersta beviset p� att d�den inte kunde besegra honom som skapat v�rlden och �lskat m�nskligheten s� mycket att han offrade sig sj�lv. Fullst�ndigt ofattbart, men �nd� sant.

M�rkret som totalt h�rskat �ver m�nskligheten var nu besegrad av honom som skapade m�nniskan. M�nniskan hade helt pl�tsligt en m�jlighet att bli r�ddad fr�n d�den och ondskan. Du och jag har helt pl�tsligt f�tt en m�jlighet att bli r�ddade fr�n det onda till ett nytt liv, bara vi vill ta emot Jesus.

Och �ven om vi en g�ng omv�nt oss fr�n det onda och blivit Guds barn s� beh�ver vi �nd� g�ra det varje dag. Varje dag m�ste vi l�mna v�ra liv i Guds h�nder, det �r vad det betyder att leva i sitt dop. Dopet �r n�mligen inte bara en OK-st�mpel som dockan i jultomtens verkstad f�r p� julafton utan det �r vattnet vi beh�ver varje dag f�r att tv�tta av smutsen fr�n v�ra kroppar.

P�sken var f�rst�s den ena inneb�rden av det Jesus sa om att det skulle g� en kort tid. Men det finns �nnu en inneb�rd i det, som ligger liksom under ytan och som l�ngtar efter att uppt�ckas. Och det �r l�ftet om att han kommer tillbaka igen. Jesus s�ger det f�rst�s �nnu tydligare p� andra st�llen, men �ven h�r. Han lovar att komma tillbaka efter en kort tid. Det har g�tt tv� tusen �r, �r det en kort tid? Men vi f�r inte gl�mma det att f�r oss �r en dag som tusen �r f�r Gud och en dag f�r Gud som tusen �r f�r oss. S� ur det perspektivet har det bara g�tt tv� dagar sen den f�rsta p�sken.

S� vad �r d� n�sta steg f�r Jesus i Guds r�ddningsplan av m�nskligheten? Ja, det �r faktiskt inte s� mycket, det �r att komma tillbaka igen, p� den yttersta dagen. Det �r bara avrundningen av det som redan har skett. Ondskan �r redan besegrad, det �r bara att komma. S� vad v�ntar han p�? Han v�ntar p� dig och p� mig, han v�ntar p� att vi ska leva i gemenskap med honom och g�ra det han har skapat oss till.

Genom dopet och v�r vilja att leva tillsammans med Gud har vi blivit r�ddade. Vi har blivit medborgare i Guds rike som redan �r h�r p� jorden. Men �nd� �r vi kvar h�r, �nd� lever vi med v�ra egna och varandras svagheter. Och det g�r ocks� det kristna livet till n�got sv�rt att uth�rda. F�r det g�r inte att leva som f�rr, f�r vi har ju d�tt bort fr�n synden genom Jesus verk, men �nd� har vi kvar den gamla syndiga m�nniskan inom oss. Vi har ett hj�rta som vill vara med Gud, men vi har en kropp, en vilja att g�ra det som inte �r fr�n Gud. Och vi g�r det, om och om igen. Och d�r st�r v�r kamp, varje dag. Att leva som Gud vill och inte som v�r egen lust vill. Paulus talar mycket om den kampen i sina brev. Han uppmanar oss att l�mna det liv som h�r ondskan och m�rkret till, och med det menar han inte bara missbruk av droger som alkohol och ett sexuellt utsv�vande liv utan ocks� s�dant som os�mja, br�k stridigheter och avund. S�nt som man inte lika ���l�tt��� st�dar bort, utan sitter bra mycket djupare i oss. Paulus tips till oss i den kampen �r att inse att vi �r svaga i oss sj�lva och att det endast �r i Jesus vi �r starka. Han uppmanar oss att ikl� oss Kristus som man tar p� sig en rustning inf�r en strid. Och genom att skydda oss sj�lva med Jesus s� kan vi st� emot ondskans angrepp b�de det som kommer utifr�n men ocks� det som drivs av v�rt eget beg�r. V�rt egna beg�r uppmanar Paulus oss att inte uppmuntra och bry oss om, inte t�nka p�, inte ge uppm�rksamhet alls. Utan fokusera p� det som �r r�tt och om vi blir attackerade av det onda ta skydd i Jesus.

Jesus r�ddar oss allts� fr�n oss sj�lva genom att lida och d� f�r v�ra synder, han besegrade d�den och beviset p� det �r att han uppstod. Alla vi som lever i relation till honom f�r vara en del av hans rike. Vilket betyder att vi st�r mitt i en kamp mellan den onda v�rlden som h�ller p� att f�rlora och oss troende. Allt vi beh�ver g�ra �r att h�lla slagf�ltet som Jesus tagit och vi har hans skydd att ta p� oss.