Archive for the ‘Fildelning’ Category

Satt precis och läste en recension av en antologi som heter ”Gratis?” som handlar om internet och fildelning. Jag har inte läst antologin och kommer inte uttrycka åsikter om den som sådan, utan om recensionen, skriven av Per Ewert på Dagen.

I recensionen börjar han med en tillbakablick på gångna tider och hur det var att göra ett blandband med låtar från radio eller en skiva som en kompis hade. Han framställer detta som oskyldigt och ställer det i relation till ”dagens Pirate Bay-värld” – som jag antar ska låta skrämmande för den oinsatte, jag menar, de är ju fällda i domstol… De fem argument han tar upp tänker jag besvara på ett direkt sätt.

Man sparar pengar och den som gör musik förlorar pengar
Han citerar en speltillverkare som uttrycker denna åsikt om sin industri, men han skriver om musik, så argumentet används om musiken. Så därför svarar jag utifrån musik. Ja, på ett kortsiktigt plan så sparar fildelaren pengar genom att ladda ned låten från nätet – och ägaren av ”originalinspelningen” förlorar pengar och i viss mån även artisten. Som jag har förstått det är det skivbolagen som äger själva inspelningen om de inte också äger allt artisten skriver. Däremot så använder fansen sina ”sparade” pengar på ett annat sätt numera, som artisten själv tjänar mycket pengar på. Se det här diagrammet:

Vad skivbolagen inte vill du ska se.png

Där ser vi att ja, skivbolagen är de största förlorarna på fildelningen, och även artisten förlorar förstås pengar på fildelningen gentemot att man köper en CD. Men summa sumarum så tjänar artisten mycket mer pengar på den verklighet vi lever i idag än igår. För inkomsterna för live-konserter har ökat vansinnigt mycket! Och där är det artisten själv som tjänar mest pengar! Det är alltså inte så synd om artisten som vissa vill göra gällande. Det finns massor av pengar att tjäna för artister. Och eventuella klagomål på att det inte räcker med att göra en skiva hemma och vänta på att pengarna ska komma‚ tja vad ska man säga… Det har aldrig varit en industri med stora pengar och lite arbete, utan hårt arbete för de allra flesta har det varit omöjligt att leva på det eftersom man inte blivit signad på ett bolag. Idag kanske det är annorlunda? Grafen antyder det och visar på en annan viktig sak.

Bara för att man inte köper en kopia av en inspelning (som är ett visst fast arbete som lagts ned en gång i tiden) utan laddar ned den olagligt, men sedan lägger pengar på annat som artisten kan erbjuda (kringprodukter, konserter) som i högre grad går fram till artisten själv, kan väl knappast anses så fel? Och framför allt argumentet i fetstil ovan, stämmer inte – åtminstone inte på det sätt som man försöker få det att låta…

** Det är skillnad i kvalitet på en ”riktigt” kopia och de kopior numera som är i stort identiska med originalet**
Visst är det skillnad, men det viktiga är ju inte troheten mot originalet utan att det är bra nog, det var det på Per Ewerts ungdomstid, då det inspelade från radion var bra nog. Jag själv hör till en generation som pysslat med båda, alltså både att spela in från radion och ladda ned från nätet. Och det är precis samma motiv som ligger bakom, för det är bra nog att lyssna på. Och jag har köpt fler skivor av att ha laddat ned än om jag inte gjort för jag upptäckte fler artister. Så är det även för många många andra och det kom fram i Pirate Bay-rättegången under förhöret av professor Wallis, se mina tidigare blogginlägg om rättegången för mer om det.

”Du skall icke stjäla”
Absolut inte! Men är fildelning nödvändigtvis stöld? Ja, säger Per Ewert, för det är skillnad! Men hurdå? Som jag beskrev är det ju ingen skillnad i motiv och att det är bra nog för att lyssna på, och dagens ungdomskultur lägger inte heller mindre pengar på artisten. Så varför skulle budordet bara riktas mot dagens fildelare och inte gårdagens bandare? Varför ska det ena hållas i ett romantiskt skimmer och det andra ses som farligt samhällsomstörtande?

Det har lett till att vi förväntar oss gratis, nu, snabbt
Ja och nej, som synes ovan så läggs mycket pengar på artisten, så rimligtvis är detta inte ett argument gentemot fildelningen… Men visst är det så på ett mer generellt plan att vi förväntar oss gratis, nu och snabbt på vissa områden i alla fall. Jag har inte sett några ramaskrin över att det inte är gratis att handla på ICA eller Willys… Utan det är väl snarast ett nätfenomen? Och är det då alltid så fel att gratis är det som förväntas där? Personligen tror jag att det som format denna förväntan är att det är vad företagen erbjuder och själva ger mer kraft till. Se på t.ex. Google med sitt breda utbud av tjänster så som GMail, Reader, Kalender osv… Men det hindrar oss inte från att handla på Amazon, cdon osv…

Jag tror det räcker här :-)

Blev lite lack när jag idag såg att Thomas Österberg på Dagen skrev följande (bland annat) om Pirate Bay-domen och domaren:

Striden kring upphovsrätten och fildelning på nätet kommer att fortsätta i hovrätten, det är klart sedan tidigare, efter den fällande domen mot grundarna av The Pirate Bay. Men de som kallat rättegången för ”cirkus” får nu nya argument. Helt i onödan.

Vadå ”helt i onödan”?

Jag följde och läste de online protokoll som flera piratbloggare förde för rättegången och jag lyssnade på en del över internetradio. Det behövs inte så många små grå för att inse att det hela är ett spektakel, helt enkelt för att man blandade in mycket i rättegången som inte hörde hemma där. Och man gjorde märkliga saker som att misskreditera Roger Wallis genom personangrepp, vilket är helt sjukt!

Thomas, om du vill ha något att uppröras över i Sverige idag, så titta till exempel på listan med oförätter mot Pirate Bay i samband med hela den här processen och lägg sen till spektaklena under rättegången och så denna jävighet, så blir listan än gedignare:

  1. PUL (personuppgiftslagen) bröts mot för att få information om moderatorerna på TPB. Det är tillåtet om fängelse finns på straffskalan, men så var inte fallet. Det fanns ingen misstanke om brott, man ville bara ha informationen. Detta anmäldes hos JO som inte undersökte saken och lade ner anmälningen.
  2. TPBs servrar fanns i ett s.k. skyddsobjekt, med särskilda lagar som kränktes vid raiden. T.ex. att polisen täckte över videokamerorna i lokalen, samt att man tog kort på plats, inte enbart på TPBs servrar.
  3. Vid ett förhör med en föredetta moderator tilläts inte denna ha en vän närvarande, en rättighet stiftad i grundlagen i Sverige. Detta har anmälts till JO som inte svarat på anmälan ännu.
  4. Vid raiden ändrades misstanken från ”medhjälp till upphovsrättsbrott” till ”upphovsrättsbrott”, för att få möjlighet till en husrannsakan. Idag åtalas man för medhjälp. Hade vi haft samma bevisprövning som i USA hade sannolikt inte åtalet ens vart möjlig, men i Sverige får man använda bevis, även om dessa kommits över på olaglig väg. Detta har anmälts till JO, som dock ansåg att det här fallet förtjänade särbehandling.
  5. Polisen tänkte placera TPB i sitt barnporrfilter, utan att kontakta TPB för den påstådda barnpornografin som heller aldrig hittades. Efter massiv kritik drog man tillbaka sitt uttalande. Man anmäldes för förtal och missbruk av filtret för politika mål hos JO, som avfärdade det hela med att han inte hade anledning att misstro polisens uttalanden…
  6. Polisen satte innan detta den TPB-associerade siten Kopimi.com på barnporrfiltret, en site bland många på filtret som inte innehöll någon barnpornografi överhuvudtaget. Efter 6 månader konstaterade åklagaren att någon barnporr inte fanns på siten, varefter polisen tog bort den från filtret. Samma filter hade redan innan kopierats i Danmark och Norge, och det tog ytterligare 3 månader innan dessa var uppdaterade. Ingen ursäkt utfärdades av polisen.
  7. En av de av polisen omhändertagna vid raiden var TPBs advokat. Det är utan motsvarighet i svensk rättshistoria att en advokat omhändertas för vad dennes klienter misstänks ha gjort. Polisen tog även hans dator alla papper som fanns i närheten, de kränkte det integritetsskydd som ska finnas mellan klient och advokat många gånger om.
  8. Justitiekanslern har sagt att två av de redan godkända advokaterna för två av de misstänkta i fallet om TPB inte är giltiga, för att de inte finns i Stockholm och skulle kosta för mycket. Det finns få advokater som är experter på intellektuellt ägande i Sverige och än färre som inte står i direkt intressekonflikt i ett fall som detta. Att halvvägs byta advokater kostar extra, plus att det rimligen ger ett sämre försvar för de åtalade. Med tanke på var de mesta pengarna spenderats i detta fall är det löjligt att de åtalade inte skulle få välja egna försvarare. Sanningen ligger rimligen närmre att Roswall inte vill framstå som en idiot och därför sprungit till JK i hopp om att få mindre motstånd i rätten. JKs klagomål har överklagats.
  9. Åklagaren har offentligt jämfört TPB och Piratbyrån med IRA och Sinn Fein. Han har kallat TPB ”en beväpnad division av Piratbyrån”, när han efter raiden vägrat ge ut hårdvara som tillhör Piratbyrån, en politisk opinionsbildande organisation, fristående från TPB.
  10. Åklagaren sade redan i samband med raiden att han skulle väcka åtal. Detta går emot reglerna för hur en åklagare ska gå tillväga. En förundersökning ska göras och först därefter ska åklagaren ta ställning till om det går att åtala och att chansen för att få de misstänkta fällda finns. Det är emot lagen att väcka åtal om inte åklagaren tror sig kunna bevisa att brott begåtts.
  11. Staten vek sig för lobbying från USA. Justitieministern (dåvarande) Tomas Bodström misstänks för att ha givit direkta order till polisen att göra raiden. Dvs. ministerstyre.

Listan är saxad från Peter Sundes blogg, men jag vet inte var på den.

Kul med diskussionen!

Det har utbrutit spännande diskussioner på två håll om mitt inlägg om kristen tro och fildelning (som började med Torbjörn inlägg om saken), den ena sker här på bloggen och den andra på kyrkpressen.fi. Fördelen med kyrkpressen.fi är att man exponeras för fler med sina blogginlägg, nackdelen är att de inte syns som läsare på min blogg och de kan kommentera inläggen där, vilket är riktigt sunkigt egentligen (dock inte ert fel, ni som gör det!). Det bästa vore om man kommenterade bloggar på den aktuella bloggen egen sida! Så kom gärna hit och gör det framöver :-)

Sammanfattning

-A- säger om Luther:

Fast Luther liksom Jesus var ju först och främst en man med en mission, bokstavligt talat. Så vad just dessa har att säga om upphosvrätt är därmed för all del intressant, men inte så värst relevant. .. Eller ja, Luther var ju även jurist eller liknande har jag för mig så nått hade han säkert haft att säga om saken.

Visst var han en man med en mission, men så är det väl med artister också? Dock måste de inte nödvändigtvis vara män :-) Upphovsrätten fanns ju inte då så diskussionen spårar lätt ur, min poäng var bara att hans budskap spred så mycket snabbare på grund av att upphovsrätt inte fanns och han tjänade mycket på det, kanske omsatte han det inte så mycket i pengar, man han fick ju stöd för sin idé och sin person. Vi får inte glömma att han var väldigt hårt åtsatt under en längre tid. Och att få vänner, inte minst mäktiga sådana, var en nyckelfaktor för att detta (reformationen) gick.

Kristian Nyman skriver:

Det här är inte så lätt som du här ovan försöker göra det. Det handlar nämligen inte bara om immaterialrätt. Om man ser på det s.a.s. från andra sidan: Ifall jag skulle ha köpt skivan/dvd:n så skulle upphovsmannen ha fått pengar för sitt arbete. När jag inte gör det, utan kopierar den olagligt, så blir han utan. Pengar är materiella i allra högsta grad.

Jag försöker inte göra frågan lätt, jag försöker bara resonera kring den. Mikael har ett bra svar vad gäller rätten till kompensation:

Det här är ett feltänk om (den ekonomiska) upphovsrätten som jag ser ganska ofta. Den har aldrig varit tänkt som ett sätt att garantera levebrödet för upphovsmän. Det enda den motiverades med (till exempel i Statute of Anne 1710) var att kopieringsmonopolet skulle vara ett incitament till att publicera sina arbeten – lite samma idé som med patent. Den är alltså till för samhällets nytta, där vi är villiga att betala med en kortare tid av ensamrätt, inte för upphovsmannens nytta. En väsentlig skillnad i mitt tycke, när man resonerar om dess existens och moraliska värde.

Avstickare

Robert Ojala verkar inte ha läst mitt inlägg (min fetstil):

[…] DVD-filmer, CD-skrivor, böcker osv skall köpas, och något annat är ju olagligt. Det är fråga om stöld (om man hänvisar till dekalogen).

På kyrkpressen utbryter sedan en diskussion kring licensiering och förnyande av media (byte från VHS till DVD osv…), tänker inte kommentera den diskussionen eftersom den är off-topic, även om den är intressant.

Ingmar Rönn bidrar med:

För övrigt nämner Bibeln faktiskt stöld av immateriella saker. Jer 23:30

Okej, då kollar vi upp det:

Därför vänder jag mig nu mot profeterna, säger Herren, mot dem som stjäl mina ord från varandra.

Ser man däremot versen i sitt sammanhang, så märker man att den inte alls handlar om upphovsrätt och stöld av immateriella saker, i den bemärkelsen vi talar om i alla fall. I min första genomläsning verkar det istället handla om falska profeter som utger sig för att tala får Gud och kanske blandar sådant som kommer från Gud med sådant de kommit på själva. Så jag ser mest Ingmars inlägg som ett typexempel på snuttifieringen av Bibeln som alldeles för ofta finns, alltså man tar en vers som till sin frasering och ordval verkar behandla något snarlikt och så säger man att det är ett uttalande från Gud om ditten eller datten i modern tid. Men man måste läsa Bibeln i sin kontext och vill man vara riktigt säker kolla grundspråket och jämföra lite översättningar, se till sammanhanget och Bibeln som helhet (Skrift skall med Skrift läsas, som det heter).

Back On Track

Torbjörn tycker att ”idén om att kyrkan ska hjälpa till att hålla folket i Herrans tukt och förmaning och i respekt för överheten, känns en aning… förlegad.” Och vill hellre komma till ”frågan om huruvida fildelning är gott eller ont. Främjar det samhällets bästa eller inte? Är det förenligt med Jesus kärleksbudskap eller inte?”

Min upplevelse av diskussionen landar i att jag uppfattar en grundläggande fråga:

Vad är stöld?

På Luthers tid var det inte stöld att ta någon annans skrift (verk) och kopiera det vidare och sälja, alltså fildelning plus försäljning.

Som Mikael påpekade ovan, så finns upphovsrätt i någon form sedan Statute of Anne, från 1710. Alltså relativt nyligen. Och de rättigheter vi så självklart associerar med skivbolagen och filmbolagen är väldigt mycket yngre. Och de trampade i sin tur på sin tids artister som sjöng live på restauranger och teatergrupper. Hade de inte rättigheter mot skivbolagen och filmbolagen?

Sen kan vi påminna oss om serien jag la upp här för ett tag sedan, där man får veta (om man inte redan visste) att radion ansågs förstöra skivindustrin, likaså kassetten…

remember when.gif

På ett rent materiellt plan är det självklart att fildelning inte är stöld, eftersom ingen blir av med något. Tar jag ett äpple av dig, har du blivit bestulen på det, en om jag kopierar ditt äpple, så har du ju inte förlorat det!

Däremot kan vi landa i frågan om du är äppelförsäljare och jag kopierar ditt äpple istället för att köpa det, då har jag ju ”stulit” din försäljning till mig? Men det blir lätt lite konstigt det här, och då kan vi som sagt även sätta dit Jesus när han gjorde så att bröden och fiskarna räckte till så många! Väldigt många uteblivna exemplar där!

I grund och botten är det rätt svårt med upphovsrätten, jag tycker den ska finnas — men den är inte självklar! Den är också ett besvär, för den hindrar människor att dela med sig (vilket är gott) av det de gillar. När så även siffrorna (som Roger Wallis visade på i TPB-rättegången) pekar på att de som laddar ned generellt köper mer musik och går mer på bio, så är det svårt att inte alls tänka tanken att kanske är det lagstiftningen som går åt fel håll, på grund av pengastinna företag! Och nej, det är inte fel att tjäna pengar, men jag det finns faktiskt något som heter girighet — och det är också en synd.