Jag var ute och åt lunch med en vän (på uppsatsopponeringspausen) på Max som mycket föredömligt inrättat en GI-meny. När vi sätter oss vid ett bord så sitter en mamma med två små barn en två meter ifrån oss. En liten flicka blir fruktansvärt upprörd när jag sätter mig på den bänk som går längs alla borden och då även ”hennes” bord. Hon börjar upprört ropa ”Nej, inte mamma, nej, nej” och så vidare i samma ton. Jag kan ju bara inte komma ifrån tanken på att hon rädd för män för att någon slår hennes mamma.
Ör det bra eller dåligt att associationerna går så?
Visst är det bra, om det är sant, eller? Gör det någon skillnad om jag gissar rätt i en sådan sak? Jag kan ju ändå inte göra något…
Och tänk om det i stället handlade om något helt annat, flickan var kanske mycket bestämd på att bänken var ”deras” och jag var en inkräktare och inget värre var fallet. Stackars flickans far så, som genast blev misstänkt trots att han inte gjort något.
Jag tycker det är lite obehagligt att jag bär på de där associationerna och jag kan inte komma ifrån känslan av att många fler gör det, vilket gör det ännu läskigare. Hur överkänsligt riskerar inte samhället att bli om vi håller på så?
Därför hör jag personligen till dem som förtrycker och förtränger sådana känslor om det inte skulle ske något uppenbart överbevisande, eftersom jag bara går på den nu aktuella ”samhällsnojan”. Jag gillar inte det.
Hur skulle Jesus gjort?
Tags: våld
Har precis tittat klart på filmen Ghost Rider, den var helt ok.
Jag gillar Nicolas Cage men jag tycker inte att storyn i filmen var så stark som den kunde ha varit. Det blev lite påklistrat med flickan, även fast det egentligen hade kunnat vara ett bra delmoment i filmen. Men det tenderar att vara lite av ett superhjälte recept det där. Kärleken sätter en alltid trångmål på något sätt och vill man vara en god man eller vill man vara exceptionell? Ska man vara exceptionell måste man offra allt, fast ändå eller. Eller nåt…
Det som var bra är, vad jag gissar är, bakgrundsstoryen som liksom är filmens ryggrad. Alltså den serietidningsfigur som filmen bygger på. Det var kul twists i storyn, jag förutsåg inte vad som skulle hända. Men om man är en riktig Ghost Rider-fan som hängt med ett tag tror jag man sågar filmen direkt.
Det är alltid spännande med filmer som knyter an till den kristna id?�världen på olika sätt. Men jag har mer än en gång stött på fördomar byggda just på filmer som har mytologi med kristna inslag. Lite av en Faust:iansk djävul med son är med en hel del. Gud däremot får verkligen inte spela någon större roll i filmen. Det blir människan som får vara Gud så att säga, eller snarare vara den goda sidan. Det är inte heller sällan som det är fallet när det gäller det kristna inslaget. Det goda får stryka på foten för att människan ska få uttrymme att vara den goda och för den delen ond, om hon vill.
Betyg (0-5): DDD
Nu: Maximum Risk på 6:an, mina förväntningar på denna är betydligt lägre än Ghost Rider…
Uppdatering 21:35 – Skitfilm, stänger av.
Tags: filmrecension
Det ser ut som att jag klarat mig igenom uppsatsopponeringen och som att uppsatsen kanske blir godkänd. Uttrycker mig lite ödmjukt eftersom vår handledare återkommer om ungefär en vecka med betyg och utlåtanden om uppsatserna. Men jag tror det gick rätt bra.
Förutsatt att det gått så bra som jag hoppas på, så kommer uppsatsen dyka upp här på bloggen direkt när jag fått genom den.
I övrigt hoppas jag få tillbaka min msn, men inget är ju säkert här i världen numera så jag får fortsätta hoppas en stund till.
Men nu pustar jag ut denna kväll för att i morgon ta tag i den uppsats jag inte fick tummen ur med förra vårterminen. Jag kan inte annat än konstatera att jag har blivit rätt duktig det senaste året på att få mina studier gjorda. Detta trots att jag är så studietrött, men målet är ju bara ett år bort nu och jag antar att det gör sitt till.
Tags: Mission-shaped Church, msn
Jag har under längre tid haft gott om tid och möjlighet att meditera över vad man kan kalla just för jippokyrkan. Vad karaktäriserar en jippokyrka?
- Man prioriterar sk ”omväxling” där man har olika gudstjänstformer olika veckor. T.ex. en högmässa i månaden, en familjegudstjänst och sen lite olika med temagudstjänster osv…
- Man gör gudstjänst för de som inte går i kyrkan
Detta får en del obehagliga följder som man inte verkat fundera särskilt djupt på.
Om man ständigt ”omväxlar” så lär sig aldrig de som brukar gå i kyrkan hur det är på söndagen. Man är alltid lika mycket novis i sin egen kyrka som den som nästan aldrig går. Det känns väldigt märkligt. Som människa är man rätt ritualistisk. Tänk efter hur många ritualer du har dagligen, du har nog några stycken. Och man vill helst inte att de ska störas för mycket. Vad har du dem för? Jag har märkt att mina ritualer oftast är till för att transportera mig någonstans och skapa en regelbundenhet. Transporten handlar om att inte behöva lägga ned tankemöda på det som kan kallas yttre former, t.ex. tandborstning, man bara gör det. Regelbundenheten handlar om att man som människa behöver sådant som återkommer på vissa sätt för att må bra, t.ex. helgen med sin vila.
Detta är ett av många viktiga perspektiv på gudstjänsten. Som människa är man ritualist. Det innebär att man inte mår bra av att gudstjänsten ständigt är annorlunda och att man aldrig riktigt kan orientera sig. Det är inte samma sak som att vara en strikt ritualist i gudstjänstutformningen, jag vill bara betona den oerhörda vikten av att inte hoppa mellan olika former. Det är betydligt klokare att vecka efter vecka som gudstjänstfirande församling jobba med en form och förbättra den ständigt med små förändringar, så man inkluderar de som alltid går och i görligaste mån inkluderar de som inte brukar gå.
Jag har personligen märkt den oerhörda frihet som kommer när man söndag efter söndag firar gudstjänst på nästan samma sätt. Agendan får stanna i facket och man ber och sjunger alla återkommande stycken direkt ur hjärtat för orden som kommer över läpparna har helt plötsligt blivit mina egna, mycket märkligt! Och man delar den upplevelsen med 50-100 andra som upplever samma sak i mer eller mindre mån, detta gör att det samtidigt är djupt personligt och samtidigt en djup gemenskap i församlingens guds-tjänande. Gudstjänsten blir både djupt personlig och gemensam, den blir både meditativ och frisläppt. Där finns utrymme för personliga möten med Frälsaren. Där finns plats för tvivlaren som kämpar med sitt inre men som ändå kan få använda de trygga orden och sångerna. Du får varje söndag möta Herren i förlåtelse, Ord och i den heliga mässan. Detta helt oavsett hur du själv känner! En sådan fantastisk befrielse!
Över till detta andra:
Att göra gudstjänst för de som inte brukar komma till kyrkan är en uppenbar självmotsägelse, men ändå verkar man tänka så på en del ställen. Grejen är att om du hör till målgruppen är det finfint (du går inte i kyrkan), men om du skulle bli en regelbunden gudstjänstfirare så riktar sig inte kyrkan till dig längre, du är utanför igen. Du hann aldrig komma med innan du är utanför!
Sen är det rakt obibliskt och går rakt emot gudstjänstens inre väsen att inte göra den för och tillsammans med de som är regelbundna gudstjänstfirare. Gudstjänst är ju till sitt väsen något som görs som tjänst inför Gud och det riktar sig till den som gör det aktivt. Det ska finnas lämpliga vägar in för den som inte redan är med, men gudstjänsten får inte och ska inte fördummas för dessas skull, för då har man ju sålt smöret och tappat pengarna!
Tags: gudstjänst, liturgi
Min msn blev hackad under den 24:e. Så om du har mig på din lista, ta kontakt med mig så får du mitt nya msn.
Det var ett led i en attack riktad mot oss som jobbar med it-kyrkan som bland annat driver en klubb på Lunarstorm som heter Kristendom. Vi hade 2500 medlemmar fram till igår natt då attacken skedde. Någon satt och kastade ut drygt 2000 medlemmar från klubben, så vi är kraftigt decimerade…
Det hela skedde genom att förövaren lyckades hacka ett antal msn-konton (däribland mitt), sedan använde personen de kontona för att få tag på lunar-lösenord. Om man glömt sitt lösen så skickar lunar det till ens mail, och förövaren hade ju mailen till en del… På så vis kunde personen komma in på ett konto till en person som satt i styrelsen och sen kasta ut folk.
Det som räddade mig och flera andra var att vi inte använde våra msn-konton till mail utan bara för chatten, så när personen försökte få mitt lunarlösen så skickades det till mitt mail-konto som inte är hos msn. Personen försökte även att hacka mitt riktiga mailkonto men GMail är nog lite svårare att hacka än msn tror jag… Så det gick inte väl, troligen gissade personen lite på mitt lösenord och bad sedan GMail om en lösenordspåminnelse i ett hopp om att det var kopplat till min msn. Men så var det inte.
Nu tar vi reda på vad vi kan, för detta kommer polisanmälas och den ansvarige ska sättas dit, ordentligt. Det är allvarligt att stjäla andra identiteter och göra sådant som förövaren gjort. Inte minst eftersom flera av msn-kontona som drabbats har använts för själavårdande samtal och sånt vill man verkligen inte att någon mindre ”stabil” människa gör. För vad är man om man lägger ned 1.5-2 timmar på att få folk blockerade ur klubben på Lunarstorm? Man är uppenbarligen rätt fylld av hat om man ens orkar lägga ned den tiden. Ör man en lite oseriös person som bara hackade för skojs skull skulle den personen ju bara hittat på lite skit och sen tröttnat, men inte i detta fall…
Tips:
* Lita inte på msn, spara inte saker på din hotmail som du inte vill att en eventuell hackare ska se.
* Därför: skaffa GMail, det är gratis har över 2GB i utrymme och är säkrare än msn.
* Ha olika lösenord på olika konton, det räddade mig och flera andra. Och det kan ha varit det som gjorde att förövaren kunde genomföra operationen.
Själv har jag nu helt orelaterade lösenord till mina olika konton, med hög säkerhetsstyrka, för att undkomma liknande attacker i framtiden. Ett tips för lösenordssäkerhet: Ha både gemener och versaler, ha siffror också och gärna något specialtecken som ”&” eller ngt annat. Och kom ihåg dem 
Tags: lunarstorm
Jag har äntligen fattat det här med social radio
Last.fm är ett väldigt trevligt sätt att lyssna på musik har jag precis upptäckt (så där 100 år efter alla andra). Genom att välja någon eller några kategorier kan man under väldigt lång tid få höra både sånt man hört förr och helt ny musik. Jag spenderade ungefär en timme under mitt uppsatsskrivande med att lyssna på japansk rock och pop, många bra låtar även om jag inte fattar ett skit av de japanska texterna (en del var dock på engelska).
Det går nu att se vad jag senast lyssnat på här på sidan, om du är nyfiken kan du ju skaffa eget konto där och till och med köra musiken från ett last.fm program också är gratis. För gratis är det, alltihop
Tags: last.fm
I förra veckan var jag och Mattias nere i Skåne på en kontraktssamling och höll ett föredrag utifrån vår uppsats (En postmodern kyrka (!/?)). Vi nöjde oss förstås inte med att prata enbart utifrån uppsatsen utan bredde på med allt vi har tänkt och läst sedan vi skrev den, så föredraget handlade även om framför allt Mission-shaped men även lite andra perspektiv. Det var intressant och roligt. Och skulle vi få chansen att göra det igen skulle vi nog strukturera om och förändra en del i föredraget så det blir ännu bättre.
Jag kom hem lagom för att se semi-finalen i ESC, det var riktigt roligt och många bra låtar också! Lördagen blev förstås lite av en besvikelse eftersom jag hade tippat att Sverige skulle komma rätt högt upp. Men det var väl den välkänt dåliga kameraföringen som bidrog till att Olas karismatik inte riktigt nådde ut, plus att jag tror att The Ark drunkande lite i alla bidrag och det rätt så speciella franska bidraget som kom precis efter…
Paniken tilltar alltmer och jag får en del gjort med min uppsats, jag hoppas hinna ta alla mina poäng innan sommaren och praktiken tar vid. Det ser än så länge inte omöjligt ut, vilket är skönt.
Tags: Emerging Church, Föredrag, Fredrik Modéus, Melodifestivalen, Mission-shaped Church
Det är nu den kommer. Med full styrka.
Efter en allt för intensiv första halva av terminen med väldigt krävande hebreiska så var det svårt att komma igång med skrivandet under april. Men lite blev gjort (i dubbel bemärkelse).
Nu är det maj och insikten om att jag måste vara i stort sett klar om ett par veckor gör ju att motivationen lägger sig på en helt annan nivå. Tack och lov har jag redan gjort mycket ”i huvudet”, så det är inte så illa som det kanske verkar.
Denna gång är det Mission-shaped Church och Bo Giertz som hamnar i rampljuset. Jag jämför rapporten MsC med Giertz bok Kristi Kyrka och tittar på hur de motiverar sin ekklesiologi. Mycket intressant och den kommer också att hamna på den här bloggen så småningom. Förhoppningsvis lagom till sommaren när praktik och annat tar vid
Vi hade temadag på Johannelund (ska du läsa till präst, gör det där. Punkt.) och blev påhälsade av den anglikanske biskopen Graham Cray som har lett arbetet med MsC (jag antar att du gissat vad förkortningen betyder…). Det var ett väldigt bra föredrag även om han fullständigt missbrukade PowerPoint som så många brukar göra (och varför använde han powerpoint på sin fina macbook??? Han kan ju köra Keynote som alla vettiga människor…). Vill man titta på missbruket av Powerpoint så kan man kolla här, här och till sist här. Dock rekommenderar jag rapporten som du kan hitta på alla vettiga nätbokhandlare, men även som pdf här.
Nu ska jag ha sånglektion och träna mig på att inte spänna mig så mkt när jag sjunger (man vill ju klara de liturgiska sångerna i mässan när man är prälle…).
God bless!
Tags: macbook, Mission-shaped Church