Hej!
Eftersom den här bloggen är inaktiv och sitter kvar som referens, medan david.silverkors.net är min aktiva blogg, så har jag nu (förutom att jag uppgraderat till 3.0 av wordpress) bestämt mig för att stänga registrering av användare och kommentarer.
Tags: bloggen
Inte för att jag tror att det magiskt kommer förändra min postningsfrekvens, men där är jag nu.
Och jag kommer dela allt.
Ok, inte.
Mm, just ja; den här bloggen kommer finnas kvar i arkivsyfte.
Läste precis på Dagen om att Skolverket föreslår att man ska minska kristendomens särställning inom religionsämnet. Jag ber om att få tycka annorlunda.
Att lära sig om kristendom är inte ett sätt att missionera i skolan, utan framför allt handlar det om att ge en bakgrundsförståelse för vår egen kultur. För vad som sker mer och mer i stället är att man tar in av det som råkar finnas omkring en i kulturen, med andra ord det man ser på film och det som sägs på TV. Problemet med dessa medier är att de inte alltid ger en särskilt balanserad syn på saker. Ett bra exempel är ”Da Vinci”-koden som för min egen del ledde till att jag har varit tvungen att ett flertal gånger berätta för folk hur den egentliga historien faktiskt ser ut, och som vi också har en mycket god kunskap om ur ett rent vetenskapligt historiskt perspektiv. Därmed inte sagt att alla bedömer historien på samma sätt, men Nya testamentet är inte resultatet av munkars författande på 300-talet…
Så stärk istället undervisningen om kristendom i skolan och stärk lärarnas kompetens på området. Inte för att missionera, utan för att öka förståelsen för vår egen kultur, för hur vårt samhället växt fram, håll oss inte i mörkret där vi leds att tro att kyrkan bara varit en bakåtsträvande kraft i samhället! Låt kyrkans goda inflytande i samhälle också bli känt, likaväl som det negativa och låt människor själva hantera hur de ska se på sin historia och sin egen bakgrund i en kristen kultur!
Har nu ägnat rätt många timmar av min fritid att skriva ett litet program som sorterar bokningar av kyrkliga handlingar.
Va???
Det blev mycket på en gång där… Kyrkliga handlingar är samlingsbegreppet för: Dop, vigsel och begravning.
Så när jag blir tilldelad något av dessa, så skickas en pdf till min mail med information i, en fil som brukar heta Bokning.pdf.
Sen brukar jag ladda ned den, skapa en mapp för dopet/vigseln/begravningen med datum tid och namn på. Lägga in Bokning.pdf i den och sedan blankettfilen som kommer senare. Jag skapar en händelse i min kalender (iCal) och ett projekt i Things, för att hålla reda på allt. Det är ett antal steg att göra varje gång.
Så vad jag gjort är att skriva ett skript som bevakar min mapp som heter ”Gudstjänster” och när jag lägger en pdf där försöker skriptet att läsa den och skapa en mapp med datum, tid och namn. En händelse på korrekt datum i kalendern och ett projekt i Things med samma information. Förhoppningsvis sparar jag lite tid i alla fall!
Men mest var det kul 
Jag hade tänkt släppa koden fri till alla som vill ha, men jag har inte fixat den tillräckligt fin än. Men om ni ropar, kanske jag släpper ut den
Hmm, jag lyckades med min förra bloggpost missa det jag menade att göra med den, presentera problemet, lösningen men också att dela med mig av lösningen…
Här kommer den sista biten…
Som bara förekommer på måndagar och då är en heldagshändelse.
Vill du ha skriptet? Här är det: generate_week_numbers.php
Även om du inte kan php-programmering så är det ganska lätt att ändra årtalet i filen. Öppna den i textredigeraren på din dator (vad du nu har för program, på mac: Textredigeraren). Och ändra:
$year = 2010;
Till det årtal som du vill generera ett år för. Spara sedan om filen, så den inte heter ”.txt” i efternamn utan ”.php”.
På mac:en är det sedan mycket lätt att köra skriptet eftersom php verkar vara inkluderat från början:
php generate_week_numbers.php > veckonummer.ics
På Windows får man installera php först.
Hoppas det kommer till nytta!
Som lösning för mina kalenderbehov är jag väldigt förtjust i en kombination av Google Kalender och Apples iCal.
Det är ganska lätt att få dem att synka med varandra genom Calaboration (ett program, av Google, som ordnar detta åt en).
Men iCal har en stor, mycket stor, brist (och Google Kalender också): Man ser inte veckonummer!
Hur ingenjörerna på Google och Apple missat detta går mig helt förbi! Kanske för att de, oftast, är amerikaner?
Oavsett så saknade jag det mycket, men det går att lösa genom att man helt enkelt lägger in en kalender med veckonummer. Det finns till och med sådana på nätet.
Nackdelarna med den kalender jag hittade märktes först när jag använde den på iPhone:n:
På en skärm som iPhone:ns som är rätt liten i jämförelse med datorskärmen så spelar det här rätt stor roll. För det är ju det enda jag någonsin ser direkt i kalendern när jag tryck på ett datum:
Jag stötte på ett php-skript på macosxhints som genererar en ics-fil (kalenderfil) med veckonummer åt det år man vill ha. Det fungerade inte direkt för det var nog skrivet för en äldre version av php, men jag var bara tvungen att specificera vilken tidszon som det skulle arbeta utifrån och så ändrade jag en sak till:
Jag gjorde om denna eländiga helveckohändelse till en heldagshändelse, som inträffar varje måndag. Förutom att måndagar är första dagen i veckan i Europa så är jag oftast ledig då, så jag har inte samma behov av att kolla lika noga och framför allt snabbt i kalendern som under arbetsdagarna. Det gör en enorm skillnad!
EDIT 2010-01-03: Jag lyckades med att misslyckas att lägga upp skriptet och filen, så alla kan använda den. Kolla den här bloggposten för att få del av godiset.
Jag läser väldigt många bloggar, väldigt många (110 i dagsläget). Fast det finns säkert de av er läsare som har än fler (förstås).
Så vad gör man för att slippa gå till alla dessa bloggar var för sig? Jo man använder Google Reader, som för mig är oerhört mycket bättre än Bloglovin som t.ex. fr. Lindefors gillar
Vilket gillar du mest? Reader eller Blovlovin?
Några dagar senare, men kanske kan det vara av intresse?
Den här predikan kommer att handla om en enda mening, nämligen:
Din kung kommer till dig, ridandes på en åsna.
Därför börjar jag med ett skämt: En björn, ett lejon och gris satt och samtalade med varandra. Björnen sa: om jag morrar så skakar alla av rädsla. Lejonet sa: om jag morrar så flyr alla. Då sa grisen: det är väl inget, om jag nyser så går hela världen och vaccinerar sig.
